Dagens mest använda typsnitt är Frank Rühl (Rafael Frank, 1910), David
(Ismar David, 1954) & Hadassah (Henri Friedlaender, 1958).
Klassiska västerländska typsnitt som Helvetica, Arial, Frutiger har också
en hebreisk ”översatt” version. Hebreiska & jiddisch kan skrivas i san
serif eller serif likt latinska typsnitt men inom hebreisk kallar man
”serifer” för ”tag”. Däremot används de latinska termerna san serie och
serif oftast.
Hebreiska kan även skrivas i kursiv och det är denna form som vanligast
används i handstil. Serif-typsnitt tecknas med något tjockare horisontella
linjer än vertikala.
Hebreiska typsnitt har oftast tre vidder: öppen, stängd & smal. Stängda
bokstäver som mem( מ ), chet ( ה ) & tet ( ט ), dvs som har vertikala
streck på båda sidorna, är oftast lite bredare än resten av alfabetet.
Detta är för att göra bokstäverna optiskt jämna med resterande bokstäver.
Hebreiska typsnitt skrivs uppifrån ned och utgår ifrån något som kan
beskriva som en ”hängare” snarare än en baslinje.
Hebreiska tangentbord är baserade på ordningen som finns på hebreiska
skrivmaskiner. Det finns även QWERTY-version och flerspråkiga versioner.
Det finns till exempel tangentbord med kyrilliskt eller arabiskt alfabet i
kombination med hebreiska pga. Israels rysk-och arabisk-talande
befolkning.
Typsnittet som jag har använt på denna sida heter David Libre och är en
uppdaterad version av David ursprungligen tecknat av Ismar David. Denna
version är tecknad av typsnittstecknaren Meir Sedan.
Under min research till detta projekt har jag sammanställt en lista med
intressanta länkar till typsnittstecknare och typsnitts-foundries.
AlefAlefAlef
Fontef
Meir Sedan
Liron Lavi